Nu på 2000-talet har sköljt en liten trendvåg för druvsorten Carignan i vinvärlden. Från att tidigare i stort sett enbart varit en blandningsdruva tillsammans med andra sydfranska och spanska druvsorter, ser man numera allt fler helt eller närmast druvrena viner med Carignan. Det är glädjande, för den tidigare synen på sorten som enbart en volymproducent (upp emot 200 hektoliter per hektar!) som drog ner kostnaden i vinet genom att späda ut de dyrare druvsorterna Grenache, Syrah och Mourvèdre har nu förändrats. Idag vet vi – om vi inte redan tidigare visste det – att Carignan från framför allt äldre och bra belägna vingårdar bidrar med både färg, struktur, aromer och en betydelsefull syra i det slutliga vinet.
I Frankrike var det länge den mest planterade druvsorten just för sin volym, från ungefär 168 000 hektar för 45 år sedan till omkring 90 000 hektar idag. Av det återfinns det allra mesta i det stora området Occitanie (tidigare Languedoc-Roussillon) bort mot Provence med bara 3 300 hektar i södra Rhône. Även i Spanien, där druvsorten har sin födelseplats (uppe i Aragón), har sorten minskat till dagens cirka 7 200 hektar. Här är den viktigast i Katalonien (bland annat Priorat och Montsant) under namnen Samsó eller Carinyena, medan den i Rioja odlas på cirka 1 380 hektar och oftast kallas Mazuelo. Både i Frankrike och Spanien ser man idag ett fåtal druvrena viner med den här fina sorten, men i stort sett all Carignan i båda länderna går in i blandningar och därför är det här fortfarande en anonym druvsort för allmänheten. Däremot ser man ett antal viner buteljerade som Carignane (den lokala stavningen) i Kalifornien, där sorten idag täcker ungefär 970 hektar.
Ett annat land som utmärker sig och där Carignan numera är en trend, om än liten, är Chile. Här har sorten odlats sedan slutet av 1800-talet, men egentligen aldrig fått någon status. Detta kom att ändras omkring 2010 när grupperingen Vigno etablerades i Valle del Maule i den södra odlingszonen i landet. Syftet med Vigno var att rädda det lokala jordbruket och deras gamla vingårdar med den historiska druvsorten País, landets synonym för den spanska Listán Negre som kom hit på 1500-talet men numera knappt är intressant, och det skedde genom att ympa på Carignan på de gamla stockarna. Idag finns omkring 80 procent av landets närmare 900 hektar stora areal av Carignan just i Valle del Maule.
Det är härifrån veckans vin 2023 Glup! Carignan kommer. Vinet är glädjande nog gjort till 100 procent med Carignan som har skördats i gamla vingårdar med friväxande stockar i en vittrad granitjord med inslag av lera i Valle Itata som ligger i den större appellationen Valle del Maule. Vingårdarna har inte bevattnats och skördeuttaget är precis så lågt som krävs för att kunna göra högklassigt vin med Carignan, omkring 50–55 hektoliter per hektar. Jäsningen av de avstjälkade druvorna skedde helt naturligt i cementtankar och vinet fick sedan mogna i äldre 225 liter stora franska ekfat under ett år.
Vinet har en medelstor doft med läckert solmogen men ändå något frisk rödfruktighet och med en druvtypisk torkad örtkryddighet som tillför fina nyanser. Det är precis den här typen av doft man önskar i ett vin som ska matchas till höstens kött- och vilträtter som gärna kan ha sällskap av smörstekt svamp och rotsaker, vars fina sötma på ett utmärkt sätt möter upp vinet inbjudande frukt. Smaken är medelfyllig, som nämnts härligt fruktig och på så sätt len till texturen, men med en fint balanserande struktur av den druvtypiskt livfulla syran och de tydliga men fint polerade tanninerna.
Vinet är tillverkat av Viña Longaví som etablerades 2012 av den chilenska journalisten Julio Bouchon och David Nieuwoudt som är ägare och vinmakare på Cederberg i Sydafrika. Idén bakom Viña Longaví var – och är – att spegla den autentiska chilenska vinkulturen genom viner som huvudsakligen kommer från gamla inte bevattnade vingårdar. Man gör en svit av viner, bland annat ett med den klassiska chilenska druvsorten País och det här trevliga vinet med Carignan.
Importör i Sverige är Provinum, www.provinum.se
