Så här uppför sig ett riktigt fyndvin – och så här uppför sig ett riktigt lagringsvin som utan omsvep har minst två decenniers liv framför sig från idag. Det är kanske inte sinnebilden av vad Beaujolais är och kan vara, en vanlig missuppfattning om vinerna från Beaujolais är nämligen att de alltid är lätta, mjuka och saftiga och ska drickas inom något år från lansering. Bakom det ligger tron att alla viner jäses med den slutna tankmetoden maceration carbonique, kolsyrejäsning, som resulterar i mörka viner med mjuk tanninstruktur och lättsam fruktighet. I och för sig är det den vanligaste metoden, men det betyder inte att alla viner gjorda på så sätt är just saftiga. Druvsorten Gamay kan nämligen ge ganska välstrukturerade viner, särskilt från bra vingårdar med gamla stockar i magert steniga jordar. Dessutom finns det många producenter som enligt en mer burgundisk filosofi jäser musten i tankar med klassisk skalkontakt och extraktion precis som i Bourgogne. Att Château de Jacques gör på det viset är inte så märkligt, man har nämligen sedan 1996 ägts av det stora vinhuset Maison Louis Jadot från norra Bourgogne (och innan det av en annan bourgogneproducent). Egendomen har de 87 hektar stora vingårdar, vilket gör dem till en av de större producenterna i norra Beaujolais. De största ägorna har man i byn Moulin-à-Vent (dessutom stora ägor i Morgon) i närheten av vineriet där man har 37 hektar fördelat över åtta vingårdslägen.
I vingården Champ de Cour i den centrala delen av byn Moulin-à-Vent har man 5.80 hektar. Vinifieringen inleds med att druvklasarna först kyls ner ordentligt över natten, därefter sorteras de för att sedan varsamt avstjälkas utan att druvorna krossas för mycket. Under fyra till sju dagar sker en långsam kallurlakning av druvskal och fruktkött i druvmusten, därefter kommer musten att med dess naturliga jäst börja jäsa i ståltankar och cementtankar och den processen sträcker sig över drygt tre veckor. Framställningen följer ett ultramodernt mönster som inte är särskilt vanligt här i Beaujolais även om flera producenter förlitar sig på den klassiskt burgundiska vinifieringen. Därefter kommer vinet att genomgå malolaktisk jäsning och lagring under cirka ett år i 228 liters ekfat som till 35–40 procent är nya.
Här finns egentligen allt som man kan önska av en bra modern beaujolais, men det är ett tydligt mer strukturerat och tätare vin än vad beaujolaisviner i genomsnitt brukar vara. Och det är ett riktigt bra vin som både vittnar om producentens skicklighet, den mer strukturerade känslan i vinerna från byn Moulin-à-Vent där magra granitjordar dominerar och den enastående årgången – den andra i rad och en årgång som inte hade några av de besvärligheter som odlarna i norra Bourgogne kunde erfara.
Har man inte druckit den här typen av beaujolaisvin tidigare får man nog svårt att placera vinet just i Beaujolais. När man serverar vinet ska man inte tänka beaujolaisvin i den klassiska bemärkelsen, snarare en högklassig bourgogne med struktur och potential att lagras. Visst är vinet gott redan nu, men då behöver det en god stund i karaff och gärna serveras till medelkraftiga rätter av kött som bör ha något krämigt tillbehör för att fånga upp strukturen. Ger man vinet fem års lagring börjar det poleras och bli alltmer elegant, ytterligare fem år än mer komplext precis som en riktigt bra bourgogne och därefter kommer det att utvecklas och hålla i ytterligare minst fem till tio år. Av den anledningen bör man köpa ett par flaskor och dricka dem undan för undan från nu och åtminstone tio år framöver. Har du tid och tålamod kan du gärna låta någon flaska fylla 20 år eller så … vid ett par tillfällen har över 30 år gamla viner härifrån njutits och dessa viner har inte varit gamla.
Importör i Sverige är Wine Affair, www.wineaffair.se
