För 103 år sedan tog doktor Friedrich Zweigelt fram en ny druvsort genom att korsa den mörkfruktiga Blaufränkisch med eleganten St Laurent (som nästan påminner om Pinot Noir). Efter att han först kallade druvsorten för Rotburger, skulle den senare i folkmun komma att kallas Zweigelt efter honom. Någon omedelbar succé blev det dock inte, ända fram till 1990-talet stod det vita vinet (torrt och sött och lite mousserande) för omkring 85 procent av landets vinproduktion och Zweigelt var en blygsamt planterad sort. I det moderna Österrike har dock det röda vinet tagit allt större plats, både de druvrena vinerna och cuvéer mellan inhemska sorter eller inhemska och franska sorter. Idag står det röda vinet för cirka 32 procent och med totalt 5 940 hektar är Zweigelt den allra mest planterade blå druvsorten (Blaufränkisch är näst viktigast med 2 550 hektar). Det placerar den faktiskt som Österrikes andra mest planterade druvsort totalt, efter nationaldruvan Grüner Veltliner som täcker 14 296 hektar av landets totala vingårdsareal om 44 210 hektar.
Zweigelt knoppas tidigt och mognar sedan i mitten av den normala skördeperioden. Eftersom den kan ha god växtkraft är det viktigt att genom val av rotstock och uppbindning också beskära rankorna hårt för att begränsa skördarna och därigenom kunna göra bättre viner. Och bättre viner är precis vad många österrikiska vinmakare gör med Zweigelt idag.
Rosévin var tidigare ingen stor och efterfrågad vintyp i Österrike. Går man tillbaka i tiden var det framför allt i Steiermark i landets södra del som den syrafriska och ganska säregna svagt rosa vintypen schilcher (gjord med Blauer Wildbacher) som var det kända rosévinet. Nu på 2000-talet har intresset ökat för roséviner och numera gör man utmärka både stilla och mousserande roséviner.
Den här veckan tar vi oss till distriktet Kamptal norr om Wien och den historiska egendomen Schloss Gobelsburg, som numera kallar sig Domaene Gobelsburg, en egendom jag har följt, besökt och uppskattat i snart 30 års tid. Redan i slottets tidigaste historia figurerar vinodlande munkar, men det var först efter 1740 som slottet kom att inhysa klosterverksamhet. År 1784 slogs dessutom egendomarna Gobelsburg och Kammern samman och bildade Schloss Gobelsburg. Det var vid den här tiden som vinodlingen kom att bli allt mer betydelsefull. Under efterkrigstiden var det fader Bertrand Baumann som hade stor del i att slottets viner blivit allt bättre. Bland annat lät han enligt tradition inom cistercienserorden plantera Pinot Noir, vinet framställdes enligt klassiska bourgognemetoder och resultatet blev riktigt bra. Dessutom lanserade han ett knastertorrt vitt vin av Grüner Veltliner som han kallade Messwein som var vida omtalat på sin tid.
Det stora kvalitetslyftet började dock 1996 i och med att klostrets abbot hade hört rykten om att vinmakaren Willi Bründlmayer klagat över att Schloss Gobelsburg gjorde för enkla och mediokra viner trots att de hade bland de finaste vingårdarna i regionen. Willi gav dem rådet att anlita vinmakaren Michael Moosbrugger och efter bara några år hade han lyft kvaliteten till absolut högsta nivå. Idag rankas Schloss Gobelsburg som en av distriktets allra bästa odlare och producenter.
Veckans härliga rosévin är gjort uteslutande med Zweigelt som kommer från mellan fem och 50 år gamla stockar från sluttningar och terrasser med lössjord och grus. Druvorna har krossats lätt och musten har fått ett par timmars skalkontakt innan skalen dras bort och musten sedan får jäsa i ståltankar vid låg temperatur. Resultatet är ett smakrikt men lättsamt och läckert somrigt rosévin med mjukt bärigt vin med god textur. Det är gott och verkligt trevligt vin att dricka nu i sommar till lättare grillrätter som gärna kan ha somriga grönsakstillbehör, pastarätter med tomatbaserad sås, goda pajer med sallad … och bara som det är svalt (åtta till tio grader) serverat.
Importör i Sverige är Wine Affair, www.wineaffair.se
