I ett par hundra år har Bordeaux varit det mest berömda och omtalade distriktet för vin i världen. Här har tusentals slott under lång tid gjort förstklassiga viner och skapat en särskild känsla kring flärd och exklusivitet och nog ligger det något särskilt i uttrycket ”slottsvin”, som faktiskt har sitt ursprung just här. Klassificeringen av slotten 1855 har legat till grund för flera klassificeringar runt om i världen, mest tydligt i Bourgogne där Jules Lavalle lade grunden till hela systemet för vingårdarnas klassificering i premier crus och grand crus efter precis samma modell, åtråvärde och pris för vinet. Huruvida slottens nu drygt 170 år gamla klassificering stämmer överens med dagens kvalitet på vinerna kan vi lämna därhän just nu, med en uppmaning till alla att prova vinerna och värdera innehållet flaskan i dagens viner snarare än att hålla fast vid dåtidens klassificering.
Bordeaux är idag ett cirka 103 200 hektar stort vindistrikt och är med det landets största kvalitetsvindistrikt. Här finns 65 appellationer, färre än i Bourgogne som är mindre än en tredjedel så stort, och cirka 4 370 producenter som buteljerar vin. Sett till plantering är 86.7 procent av vinet rött och bara 13.3 procent vitt. Merlot är med 59 053 hektar distriktets allra mest planterade sort, följt av Cabernet Sauvignon som odlas på 20 132 hektar och Cabernet Franc på 8 500 hektar.
Sedan slutet av 1990-talet har det vita vinet vunnit allt större uppskattning. Sett till areal är det Sauvignon Blanc som har intagit ledarposition med 6 177 hektar med Sémillon strax därefter, cirka 5 765 hektar. Den blommiga Muscadelle täcker bara 687 hektar och används nästan uteslutande till sent skördade söta viner. Resten av den cirka tusen hektar stora vitvinsarealen täcks av små arealer i fallande ordning av Colombard, Sauvignon Gris, Merlot Blanc och Ugni Blanc. Intresset för torra vita viner har vuxit i många av världens vindistrikt under 2000-talet och vi har sett en tydlig procentuell förskjutning från rött till vitt i bland annat Bourgogne och Rhône, så också här i Bordeaux. En möjligen tråkig anledning till att torra vita viner har vuxit i volym här beror faktiskt på att intresset för söta vita viner har minskat drastiskt – i Sauternes berättar flera producenter att det är mycket svårare att sälja de ädelsöta vinerna nuförtiden. Går vi tillbaka i historien var de söta vinerna ansedda som de allra finaste, men förändrade gastronomiska vanor och hälsotrender (att socker är onyttigt) har skapat en kris hos sötvinsproducenter världen över, även i ansedda Sauternes.
Redan 1959 hade Château d’Yquem här i Sauternes börjat producera ett torrt vitt vin, ”Y”, men då handlade de mer om att delar av vingården inte fick tillräckliga botrytisangrepp för att kunna göra ett exceptionellt sött vin. Det torra vinet fick såklart inte etiketteras med Sauternes som ursprung, istället angavs bara Bordeaux som ursprung på etiketten. Rent statusmässigt ett nerköp, men tvunget enligt lagen som inte tillåter torra viner i Sauternes.
Det här skulle med tiden skapa en trend där flera slott i sötvinsappellationerna Sauternes och Barsac började producera torra vita viner. Idag är faktiskt bara en procent av allt vin i Bordeaux sött och det är en halvering jämfört med hur det såg ut för 25 år sedan.
Importör i Sverige är Derevino, www.derevino.se
2023 Confidence de Bastor-Lamontagne
90 p
Château Bastor-Lamontagne ligger i Preignac i den nordöstra delen av Sauternes, intill Château Myrat. Slottet har en lång historia och det senaste seklet har det skett flera ägarbyten, senast 2018. Den runt slottet sammanhängande vingården är 50 hektar stor och fördelad över 30 mindre lotter och den är till cirka 80 procent planterad med Sémillon och 20 procent med Sauvignon Blanc (en liten del av det är varianten Sauvignon Gris). Jorden domineras av sand och grus med stort inslag av lera. Eftersom just det vinet är torrt får det inte bära ursprunget Sauternes, således står det Bordeaux på etiketten.
Den här årgången gjordes det med 59 procent Sauvignon Gris, 34 procent Sauvignon Blanc och sju procent Sémillon som skördas tidigt men vid full mognad, dock utan att druvorna har ansatts av botrytis. Framställningen har skett genom naturlig jäsning i 300 liter stora ekfat med viss bâtonnage i inledningen av den omkring åtta månader långa lagringen.
Vinet har en medelstor och till en början något dämpad doft, men ger man vinet en stunds luftning växer doften något i intensitet om än inte i parfym. Citruszest, en viss blommighet och en finstilt nyans av vanilj från ekfaten definierar doften. Smaken är medelfyllig med en livfull fruktsyra och en viss fetma, nyanser av citronzest och gul stenfrukt. Det är ett verkligt köpvärt vin till måttligt pris som med tydlighet visar vad god vit bordeaux ska smaka. Drick vinet nu och de kommande åtta åren, ungefär.
Eftersom slottet är allra mest känt för sina söta viner gjorda med botrytisangripna druvor är det på sin plats att också lyfta fram 2022 Château Bastor-Lamontagne (nr 4684 för 229 kr för 375 ml). Det är ett klassiskt och elegant sött sauternesvin gjort med cirka 80 procent Sémillon och 20 procent Sauvignon Blanc (inklusive någon procent Sauvignon Gris) som har jästs och lagrats under ett drygt år i 225 liter stora ekfat som till knappt 30 procent var nya. Priset är riktigt fint och vinet utsökt att dricka nu och de kommande 15–20 åren beroende på vilket grad av utveckling och karamellnyanserad sötma man uppskattar.
Finns på Systembolaget, nr 76958 för 199 kr.
