Det känns märkligt att betygsätta en whisky som den här, det rör sig framför allt om en av de mest unika spritsorter som någonsin har sålts och därför väljer jag att berätta om den och dess smak – inte ge den ett betyg.
Det är såklart med spänning och ödmjukhet man lägger näsan vid den tulpanformade kupan för att uppleva denna raritet. Färgen drar åt djup gyllene bärnsten med ett oväntat blygt grönskimmer som vittnar om den närmast overkliga åldern – sprit lagras nämligen inte 80 år i ekfat. Doften är stor och den träffade näsan redan när dropparna rann ner i glaset. Den är koncentrerad av torkad frukt som fikon och dadlar, det finns en fin nyans av karamell och även utsökt choklad, dessutom en slags honungsnyans och något som faktiskt fortfarande efter alla åren i faten påminner om ett riktigt gott fullkornsbröd. Precis som annan gammal sprit, som långsamt har oxiderat i faten, noterar man en rätt läcker gräsighet. Snyggt, minst sagt.
Smaken är fyllig, förföriskt sötaktig av koncentrationen, sammansatt och oväntat mjuk och på inget sätt fatbitter såsom kan väntas av gammal fatlagrad sprit – tvärtom är den len och på ett härligt sätt viskös. Visst noterar man eksmak, men tack vare djupet och den exceptionella längden (flera minuter!) känns fat och alkohol alldeles fantastiskt välbalanserade. Det är minst sagt en makalös sprit!
Under mina mer än tre decennier i dryckernas värld har jag om och om igen sett utvecklingen av priser på både viner och sprit. När det gäller just sprit är det framför allt priser på äldre och sällsynt whisky som har skenat iväg, och det ordentligt. På 1990-talet var det inte särskilt dyrbart med 18 eller ens 21 år gammal maltwhisky, men i takt med att intresset för fin whisky har ökat och antalet entusiaster och samlare också att mångdubblats har också priserna stegrats. Och såklart är det de mest välbeställda samlarna som har drivit på och till viss del har det varit på de asiatiska marknaderna som utvecklingen har varit som starkast. Idag är 20-åriga och än mer 30-åriga whiskysorter mycket dyrbara och vid de få tillfällen man ser längre lagrade sorter än så blir priserna nästan surrealistiska.
Att Systembolaget nu lanserar en flaska Generations 80 Years Old whisky destillerad 1940 hos The Glenlivet Distillery är således en världsunik händelse även om man totalt sett har gjort 240 sådana flaskor. Och det kommer bara en enda flaska (vacker karaff snarare) som lanseras på websläppet klockan 10:00 den 28 oktober (nr 41034 för 895 000 kr om någon är sugen).
För en tid läste jag om en 50 år gammal The Glenlivet som gick för ungefär 240 000 kronor och i spritbutiker i framför allt Hong Kong och Tokyo har jag sett flera whiskysorter i det prishäradet.
När den allra första flaskan av den här 80-åriga The Glenlivet såldes på auktion i Hong Kong för välgörenhet landade slutpriset på cirka 1.7 miljoner kronor – så priset på denna 80-åriga raritet är nog inte så dumt ändå. För den som har råd. Och jag vågar tro att den unika flaskan blixtsnabbt byter ägare.
Destilleriet hos Glenlivet (foto: Pernod-Ricard)
The Glenlivet Distillery
Även om skottarna för flera hundra år sedan destillerade maltmäsk till det som med tiden skulle bli whisky var det främst som illegal hembränd sprit det handlade om – inte fin fatlagrad sprit. Det var först på 1820-talet som de första destillerierna i Skottland fick licens att tillverka laglig whisky och Glenlivet Distillery blev 1824 den allra första tillverkaren att få en sådan licens. Grundaren George Smith var flitig och ambitiös och destilleriet var snart uppe i en betydande produktion. Märket vann snabbt ett gott rykte och det var till och med så att Charles Dickens skrev om ”den gamla whiskyn från Glenlivet” som särskilt fin.
Whiskyn skulle också börja exporteras till flera marknader, men den amerikanska förbudstiden (1920–1933) slog såklart hårt och det skulle dröja fram till början av 1950-talet innan affärerna åter blomstrade. Men då stod också The Glenlivet för hälften av all maltwhisky som såldes i USA.
Idag ägs destilleriet av jätten Pernod-Ricard, som 2010 investerad i en renovering av destilleriet så att man kunde öka kapaciteten till dagens 10.5 miljoner liter whisky om året. Man har kvar sina åtta gamla 59 000 liter stora träjästankar och tar fortfarande sitt vatten från en närliggande vattenkälla. I destilleriet har man sju lanternformade kopparpannor om 15 000 liter vardera för den första destillationen och lika många men 10 500 liter stora pannor för den andra destillationen. Själva produktionen har inte förändrats särskilt mycket de sedan 1800-talets slut, snarare förfinats.
Den vanliga produktionen utgörs av single malt whisky som tappas efter åldrarna 12, 15 18 och 21 år, därtill gör man ett par specialutgåvor. Dessutom säljs whiskyfat till oberoende buteljerade som Gordon & MacPhail, en anrik och förstklassig whiskyhandlare som buteljerar otaliga sorter under sitt eget varumärke.
Den unika whiskyn
Den här unika whiskyn kommer från den oberoende buteljeraren Gordon & MacPhail och är deras tredje på temat Generations, det vill säga unika whiskysorter ur fat som man har köpt för länge sedan, lagrat i sitt svala och fuktiga lagerhus i Elgin och sedan lanserat exklusivt vid mycket hög ålder. År 2010 lanserade de en 1938 Mortlach som hade buteljerats efter 70 års lagring i ekfat. Den tappades i en vacker droppliknande kristallflaska och blev såklart också den en världshändelse. Senare släppte man en liknande buteljering med en 70 år gammal The Glenlivet och båda dessa blev då de äldsta whiskysorterna som någonsin hade sålts. Detta skulle toppas med en 78 år gammal The Macallan, som man dock sålde tillbaka till ägaren av destilleriet – den har mig veterligen aldrig lanserats.
Den här gången är det återigen whisky från The Glenlivet Distillery som destillerades 1940, men som buteljerades efter 80 års lagring i ett 500 liter stort sherryekfat. Ytterst få spritsorter i världen lagras så länge, det är egentligen bara ett fåtal mycket exklusiva cognacs och armagnacs som tillåts ligga kvar i ekfaten längre än 50 år. Under lagringens gång kommer spriten att dunsta av, man räknar med omkring två till fyra procent av innehållet i faten sipprar ut genom fatets porer och det leder till att spriten koncentreras. Och 80 års avdunstning och koncentration är betydande. Samtidigt kommer spriten av först rundas av och bli mjukare, sedan ta till sig av fatets tanninstruktur och såklart också påverkas av oxidation till en allt större komplexitet. Inget av detta kan påskyndas av människan, det är bara tiden som kan skapa dessa underverk.
En intressant detalj om just den här whiskyn är att den destillerades den 3 februari 1940, strax innan The Glenlivet stängde ner produktionen under tre år på grund av andra världskriget. Just det här fatet skulle sedan gömmas undan i lagerhuset. Senare skulle Gordon & MacPhail köpa det här fatet för att den 5 februari 2020 tappa whiskyn i de specialdesignade karafferna. Alkoholhalten ligger på 44.9 procent.
Importör i Sverige är Symposion, www.symposionhot.com
