I vanliga fall brukar Veckans Vin hålla sig inom spannet kring 100–300 kronor ungefär, men ibland känns det motiverat att i liten eller till och med större utsträckning ta avsteg från det. När kommer till en väldigt bra champagne från det nästan hysteriskt upphaussade året 2008 som fortfarande går att beställa känns det motiverat att till och med dubbla insatsen.
Årgången kan inte beskrivas som annat än exceptionell, något som ingen odlare hade trott på om man hade frågat dem i början eller ens mitten av säsongen. Trots att vintern var kall kom våren tidigt och med kom också frost strax efter knoppningen. Det svala och instabila vädret fortsatte in i början av juni och resulterade i en ojämn blomning och fruktsättning. Men vingårdarna hämtade sig tack vare fint och torrt men fortsatt något svalt väder från slutet av juni och än mer mitten av juli och resten av sommaren kom druvorna att utvecklas långsamt utan några större problem orsakade av sjukdomar. Visst förekom det röta i en del vingårdar under sommaren, men de flesta odlare menade att vädret var perfekt och det positiva med att sommaren inte var för varm var att druvorna skulle bevara sin höga naturliga syra och en fruktighet som senare kom att beskrivas som frisk trots koncentrationen av fruktighet. Det som skulle göra årgången exceptionell var det perfekta och soliga vädret i september. Skörden inleddes i mitten av september och skördevolymerna var något mindre än i genomsnitt. Från många vinodlare och vinmakare hörde man beskrivningar om druvor som aldrig har skördats i mer perfekt mognad, balans och skick än just 2008.
Champagne Henriot är ett av de äldsta champagnehusen. Familjen Henriot har odlat druvor i regionen sedan 1600-talet men vinproduktionen etablerades först 1808 av Appoline Henriot och firman är faktiskt fortfarande familjeägd. När Joseph Henriot gick bort tog en av nevöerna över och från 2005 har man en ny vinmakare och källarmästare, Laurent Fresnet, som har lyft finessen ytterligare i champagnerna. Idag äger firman 35 hektar vingård och till det köper man druvor till en årsproduktion på omkring 1.5 miljoner flaskor. Av det står non vintage för cirka 90 procent. Fokus ligger på eleganta champagner med stor proportion Chardonnay från Côte de Blancs, men man arbetar också Pinot Noir och till mindre del med Pinot Meunier från framför allt Montagne de Reims.
Jag har njutit av den här champagnen vid flera tillfällen det senaste året och den har alltid varit lika god, men med en lite mer förfinad balans idag än för ett år sedan. Den är alltjämt ungdomligt stram av syra och mineralitet, men jag upplever att den har större komplexitet och en mer uttalat brödig nyans av jästfällningen. Smaken har en god intensitet, den är absolut torr men också djup och lång med en utsökt komplexitet, mineralisk spänst och fräschör och i eftersmaken möter en läcker höstäppelnyans en lite krämigare känsla av anklever och rostad brioche. Det här är riktigt gott, men det är ett ungt vin som gärna kan få lagras vidare ett par tre år till och det har troligen minst 20 års vidare liv framför sig.
Man använder sig enbart druvor från tolv till 16 byar med statusen premier cru och grand cru. Blandningen utgjordes av omkring 50 procent Chardonnay och 50 procent Pinot Noir och Pinot Meunier, och tack vare den påfallande höga syran lät man lagra vinet på jästfällningen under nio år istället för åtta år och man lade till sex gram dosage inför slutkorkningen.
Importör i Sverige är Primewine Sweden, www.solera.se
