Sauvignon Blanc är en av världens mest planterade gröna druvsorter och den odlas på alla kontinenter där vin odlas. Bland vinkonsumenter är den generellt sett populär, delvis för att den oftast bjuder på stor doftintensitet och därför är lätt att känna igen. Samtidigt finns den i många vinstilar som kan vara ganska olika.
Allra mest klassiskt är det eleganta, mineraliska och de bara försiktigt druvparfymerade vinerna från Sancerre och Pouilly-Fumé i Loire, en stil som närmast är omöjlig att ”kopiera” men som finns i Saint-Bris i Bourgogne. Man hittar det i snarlik men lite rikare stil i Steiermark i södra Österrike och faktiskt också i Pays d’Oc i södra Frankrike. En lika ren och elegant och helt ståltanksjäst version kan man hitta i vinländer som exempelvis Sydafrika och Chile, men de flesta av dem har en mycket större koncentration av grönparfymerade doftämnen, med Marlborough på Nya Zeeland som det kanske mest extrema exemplet. I Australien gör man egentligen liknande viner, ståltanksjästa pigga och där ofta blandade med Sémillon.
En helt annan stil har sitt ursprung i Bordeaux där traditionen snarare har varit att jäsa och lagra vinet i små ekfat, enligt den klassiska idén också ofta blandad med Sémillon för att ge vinet en lite fetare kropp. Det som primärt skiljer vinstilarna åt är att de fatjästa versionerna får en annan doftprofil som inte alls bygger på de klorofyllgröna aromerna, snarare en tyngre blommighet och en (ofta) vaniljsöt och lätt kryddig nyans från ekfaten. Dessutom går Sauvignon Blanc ytterst sällan igenom malolaktisk jäsning – därav den påtagligt friska syran – såvida vinet inte är ekfatsjäst, då sker oftast processen och vinet får en lite mjukare syra och rikare textur. Det var den stilen som Robert Mondavi introducerade i Kalifornien i mitten av 1960-talet som Fumé Blanc och den har sedan fått fäste hos ambitiösa och högt satsande vinmakare världen över.
Det är därför inte så konstigt att veckans vin med Sauvignon Blanc har sett ekfat – vinmakaren Samantha O’Keefe kommer nämligen från Kalifornien men flyttade till Sydafrika år 2003 (hon hade besökt Sydafrika redan i början av 1990-talet som student inom politik) för att starta ett nytt liv med sin familj. Vinet var då faktiskt bara en hobby för henne, ändå följde hon senare sin dröm och startade ett vineri från grunden genom att 2012 plantera sin vingård, initialt tolv hektar stor. De första vinerna gjorde hon 2015 och då var det norra Rhône med Viognier och Syrah som gällde. Till 2019 hade produktionen vuxit till nästan 19 hektar och omkring 75 000 flaskor, men allt försvann inom en timma när en brand ödelade hem och vineri strax för jul. Som om det inte vore nog stod pandemin för dörren och först 2021 kunde hon börja om från början igen.
Det är dock inte av sentimentala skäl som hennes vin nu uppmärksammas – hon har kallats Queen of Viognier och hennes viner får höga betyg av flera av världens ledande skribenter och magasin. Och det gäller oavsett druvsort; Viognier, Chardonnay, Sauvignon Blanc och Syrah.
Importör i Sverige är Wineworld, www.wineworld.se
2024 Barrel Fermented Sauvignon Blanc
89 p
Först och främst, det här vinet lanseras på Systembolaget för 5 juni, men det är lika bra att sätta siktet på det redan nu. Tilldelningen till Sverige är inte stor. Även om det finns omkring 10 000 hektar med Sauvignon Blanc här i Sydafrika är den här fatjästa och mer komplexa stilen är inte särskilt vanlig. Vinet är gjort till 100 procent med Sauvignon Blanc som till ungefär 40 procent kommer från de egna vingårdslotterna, belägna på svala 320 meters höjd. Även de köpta druvorna kommer från svala vingårdar i kustnära Walker Bay och Elgin och tack vare den utdragna växtsäsongen maximeras aromerna i druvorna. Framställningen är mer klassiskt bordeauxinspirerad, två tredjedelar av musten är jäst i 500 liter stora franska ekfat och resten i 1 500 liter stora cementägg. Tack vare att faten är äldre och därmed neutrala, har vinet mer karaktär av lagringen än av eken i sig. Det färdiga vinet har en alkoholhalt på 13.5 procent, hela 6.5 gram syra per liter och en balanserande sötma på ungefär två gram per liter.
Nog finns här en del av druvsortens aromatiska toner, men svagare och något mindre gröna, snarare en blommighet, krusbär, citronzest och något som lite grand liknar tropisk fruktyoghurt – precis så som bra vita bordeauxviner kan vara. Man bör inte servera vinet för svalt, strax över tio grader är lämpligt för att lyfta fram maximalt av dofter och djup. Det är också ett vin som vinner lite nyanser med en kort stunds luftning, men det räcker gott och väl med att låta det ske i glaset. Smaken är medelfyllig och fint texturerad, läckert frisk och svalt fruktig med mycket citrus, men också med en fin rondör som skapar sin balans. Mot slutet av smaken växer det fram fina toner av krusbär och fläder och det är riktigt läckert.
Det är ett vin att njuta av ungt, nu och de kommande två tre åren, och gärna till skaldjur tack vare den fina fruktkroppen och kanske rent av till sushi med tanke på frukten och den fina syran. Eller kort och gott bara vit sparris eller stekt fisk med en syrafrisk sås för att matcha vinets syra. Priset? Egentligen alldeles för lågt, men det är bara att tacka och ta emot.
Finns på Systembolaget, nr 90069 för 199 kr.
