Två högklassiga armeniska viner

För de allra flesta vindrickare är Armenien ett ganska okänt vinland. Trots landets över 6 000 år långa vinhistoria är det först det senaste decenniet som kvalitet på mer internationell nivå har börjat produceras. En av landets allra bästa producenter är Zorah Wines, en ambitiös firma med vingårdar på hög höjd.

Grundaren Zorik Gharibian.

Vi tar oss långt upp i distriktet Vayots Dzor, en god stunds körning från huvudstaden Yerevan, på vindlande vägar i ett vackert bergigt landskap med stundtals fantastiska vyer. Där hittar man det lilla nybyggda vineriet hos Zorah Wines, en firma som grundades 2000 av armeniern Zorik Gharibian. Han hade ingen bakgrund inom vinodling eller vinframställning men väl ett stort intresse för vinet. Under många år hade han levt i Italien och hade en förkärlek för det italienska vinet.
”Visst fanns det en tanke på att köpa vingårdar i Italien, men jag hade en större längtan efter att skapa något i mitt hemland Armenien”, berättar Zorik när vi talar om hur allt började.
”Jag ville visa att Armenien har potential att producera väldigt fina viner av internationell klass med sina många okända lokala druvsorter, drömmen var att kunna sätta Armenien på världskartan”, fortsätter han.
Han reste runt i Armenien och fann en skatt av druvsorter som ytterst få personer utanför landets gränser hade hört talas om, men när han berättade om sina planer och ambitioner möttes han av tveksamhet.
”Det var ingen som trodde på mina idéer, ingen som trodde att våra lokala druvor kan ge viner som kan uppskattas utanför landets gränser och ingen som trodde att det skulle finnas ett intresse att jäsa eller lagra vin i små amforor”, säger han nästan skrattande trots att ämnet i allra högsta grad var allvarligt menat.
”Kulturen att odla förstklassigt vin hade försvunnit i och med att ryssarna tog över Armenien, vi blev ett land som skulle förse ryssarna med billig brandy i stora volymer, inte vin av kvalitet”, konstaterar Zorik när han förklarar varför det skulle fungerar men varför ingen trodde på honom.

Han köpte mark, röjde den och lät plantera de armeniska druvsorterna Voskehat, Garandmak och Areni Noir, installerade system för droppbevattning och anlitade sin vän och internationellt erkända Alberto Antonino som vinmakare. När vi talar om de tidiga åren berättar Zorik att det inte alltid var så lätt, de hade ju ingen att rådfråga om hur de tre sorterna skulle odlas för att nå maximal kvalitet. Arbetet sträckte sig över tio år innan Zorik och Alberto kunde göra det första vinet 2010.
”Vi har ju ingen annan vinodlare att följa och lära oss av, ingen hade den ambition som vi hade, därför fick vi testa oss fram och det gör vi faktiskt fortfarande”, säger Zorik när vi talar om hans resa från dröm och idé till vingårdar, vineri och en serie om tre olika viner.
Idag har man 30 hektar stora vingårdar fördelat över flera olika vingårdslotter, bland annat vid vineriet och dessutom en vingård som ligger på 1 800 meters höjd en bit bort. Man har ett nära samarbete med flera odlare i centrala Armenien och försöker kontinuerligt lära sig mer om de olika druvsorterna som finns i landet.

I det lilla moderna vineriet har man både ståltankar, cementtankar och ett antal små amforor som är nergrävda i golvet.

Inspirerad av den 6 500 år gamla vinkultur som för några år sedan upptäcktes i en närliggande grotta, har man som enda vineri i landet återinfört traditionen att arbeta med amforor.
”Idag finns det ingen amforakultur kvar i Armenien, den vill vi gärna återinföra och gör det idag med vårt vin Karasì, som är det armeniska ordet för amfora”, berättar Zorik men lägger till att det inte har varit så lätt eftersom det inte finns någon tillverkar amforor i Armenien.
”Vi har letat upp gamla amforor i flera byar runt om i Armenien, men för att få till en modern kultur med amforajäsning måste vi också se till att amforor börjar tillverkas igen här i Armenien”, fortsätter han och lägger till att det också måste till utbildning inom amforavinkultur.
Hos Zorah Wines har man idag 15 små och medelstora amforor.

Importör i Sverige är Avec Sweden, www.avecsweden.se

2018 Voskì
93 p
Druvsorterna i det här vinet är ungefär lika delar Voskehat och Garandmak som båda odlas i firmans högst belägna vingårdar och därför får en riktigt fint uppfriskande syra (Garandmak är normalt sett den mest syrafriska av de två). Druvorna skördas samtidigt och musten jäses i något rundade cementtankar med den naturliga jästen och i dessa fick vinet sedan mogna på sin jästfällning under elva månader.
Doften är medelstor och elegant med nyanser av ljusa blommor och gul stenfrukt på det sätt vita viner från Rhônedalen kan ha, men i en svalare stil och med en försiktig jordighet i stil med vad man kan finna i vita viner från Bourgogne. Kombinationen är riktigt lyckad och i allra högsta grad intressant, men hur ska man blint kunna gissa druvsort och ursprung på ett vin som det här? Ser man till kropp och intensitet känner man solen, men vinet definieras i mångt och mycket av en sval, uppfriskande och verkligt läcker struktur. Det här är ett väldigt gott vin, ungt och friskt, seriöst och välbyggt med en god eftersmak som för stunden är ung och lite oförlöst och som möjligen kan upplevas en liten aning alkoholvarm (14.0 procent enligt etiketten). Det här vinet dricks trots det alldeles utmärkt idag, gärna luftat och serverat vid cirka tio till som mest tolv grader, men det kan få ett till tre års lagring till för att vinna lite mer komplexitet.
Finns på Systembolaget, nr 95105 för 249 kr.

2018 Karasì
92 p
Av firmans tre viner är det här det enda som man använder amforor till. Vinet görs av druvsorten Areni Noir som är landets mesta och kanske också bästa druvsort. Det finns faktiskt omkring 200 inhemska druvsorter som upptar omkring 16 700 hektar av totalt drygt 17 000 hektar vingård i Armenien och troligen är det inte många vinkännare som kan räkna upp ens fem av dem. Areni Noir kan ge både ljusrödfruktiga och mer mörka och täta viner och det här vinet ligger någonstans mitt emellan dessa genrer. Det är väldigt rent och i allra högsta grad snyggt, modernt och tekniskt perfekt, stilfullt och med en mjuk textur tack vare den yppiga frukten. Tanninerna är närvarande men förunderligt polerade och det ger smaken en riktigt fin balans. Som ungt är vinet mer drivet av frukt och kropp än av komplexitet, åt vilket håll vinet går om fem eller kanske tio år är svårt att säga, än så länge vet vi inte så mycket om vare sig Areni Noir eller Armenien. En sak vet kan vi dock utgå från, ett så här elegant och välbalanserat brukar kunna utvecklas fint med lagring. Just nu dricks det dock perfekt. Servera det efter en kort stunds luftning i karaff vid cirka 17–18 grader.
Vinet är gjort till 100 procent med Areni Noir från högt belägna vingårdar. Musten är jäst i små cementtankar och därefter har vinet lagrats i små och medelstora amforor som är nergrävda i golvet inne i vineriet. Det här är det bästa och lite mer generösa vinet av årgångarna 2015, 2016, 2017 och 2018.
Finns på Systembolaget, nr 90023 för 247 kr.