Egendomen Villa Matilde, en av de bästa i hela Kampanien. (foto: Villa Matilde)
Vi tar oss till Kampanien i södra Italien, en region med ungefär 25 600 hektar av Italiens totala vingårdsyta om nästan 695 000 hektar. Här utgör staden Neapel ett nav i den historiska kulturen. Redan på romartiden var vinkulturen väl utbredd här, men spår visar att vin odlade här för över tretusen år sedan. Det gör området till ett av de äldsta vinområdena i Italien. I Kampanien hittar man många gamla druvsorter som räknas in i den lokala och i många avseenden unika vinfloran. För röda viner är Aglianico den mest kända. En annan av de verkligt fina klassiska sorterna är Fiano, en grön druvsort som var omtalad redan i början av 1200-talet. Flera syditalienska druvsorter har kommit från Grekland och de östra delarna av Medelhavet, men Fiano är troligen en genuint italiensk sort. En teori är att den först ska ha upptäckts i området kring byn Lapio (idag har byn omkring 1 700 invånare), som en gång i tiden hette Appia. Vinet härifrån fick namnet Apianum och senare ska det namnet ha förvrängts till Fiano. Den här sorten förekommer under flera namn och DNA-studier visar att Fiano Aromatico och den sort som kallas Fiano di Puglia, som odlas i Apulien (klacken) faktiskt inte är helt identisk med den sort som i Kampanien heter Fiano och där främst ger vinet Fiano di Avellino.
Innan utbrottet av phylloxera mot slutet av 1800-talet var Fiano en betydligt mer planterad och vanlig druvsort än den var efter andra världskrigets slut. Detta trots att den är växtkraftig (vilket brukar uppskattas av odlare) och i det torra klimatet i centrala och södra Italien också en sjukdomshärdig sort, samt att den alltid mognar mitt under hösten och därför är skördad innan eventuellt regnigt höstväder drar in över vingårdarna. Först i mitten av 1970-talet tog ett par odlare tag i Fiano och började åter plantera den. Två decennier senare hade sortens areal vuxit till nästan 800 hektar och sedan dess har den vunnit ytterligare mark tack vare ett ökat intresse för lokala viner. Idag odlas den på drygt 500 hektar i Kampanien och utöver det ett par hundra hektar till i områden som Basilicata och på Sicilien. Det mest kända området för druvsorten är det kuperade landskapet i Avellino, där vingårdarna sträcker sig upp emot 600 till 740 meters höjd. Här uppe vinner vinerna alltid en större fräschör.
Appellationen Fiano di Avellino fick tack vare ett par producenters insatser sin status som DOC år 1978 och år 2003 uppgraderades statusen till DOCG. I ett par decennier har man kunnat räkna Fiano di Avellino som ett av de mest intressanta och bästa vitvinsområdena i hela Italien. Idag täcker appellationen omkring 440 hektar, fördelat över fyra zoner med Lapio som den bäst ansedda. Endast vitt vin tillåts och Fiano måste utgöra minst 85 procent av vinet. Resten kan vara två andra högintressanta lokala sorter, Greco och Coda di Volpe Bianco, samt den mer generiska Trebbiano.
Importör i Sverige är Nigab, www.nigab.se
2020 Fiano di Avellino
88 p
Villa Matilde är en av de bästa producenterna i Kampanien. Firman grundades 1960 av Salvatore Avallone som hade inspirerats av den gamla vinkulturen och ville väcka liv i vintyper som nästintill höll på att försvinna. Inte minst gjorde Villa Matilda sig kända för att väcka liv i det historiska romerska vinet Falernum, men de var också tidiga med att lyfta druvsorter som Aglianico och druvorna som ger vinet Fiano di Avellino. Just det här vinet görs uteslutande med Fiano som kommer från högt belägna sluttningsvingårdar. Vinet är jäst i ståltankar (och bara lagrat fyra månader på sin jästfällning) för att upplevas så elegant och friskt som möjligt. Alkoholhalten ligger på cirka 13.5 procent och syran på 5.4 gram per liter, fullt i klass med det vinerna i Chablis och Bourgogne har.
Det här vinet har en medelstor och fint fruktig doft med nyanser av gula äpplen, citronskal och stenfrukt, men här finns det också en elegant mandelton och en medelhavskryddig nyans (ungefär som av pinje) Smaken är medelfyllig och läckert frisk med en avrundad fruktighet som ger en diskret men mycket fint balanserad rondör (2.8 gram restsötma per liter) mot slutet av eftersmaken. Har man inte bekantat sig med Fiano tidigare är det både ett utmärkt exempel på druvsorten, dessutom attraktivt prissatt. Drick vinet nu och de kommande två åren, gärna vid svala tio grader för störst finess. Maten kan vara smörstekt eller grillad vit fisk eller lax, en Spaghetti Vongole eller annan skaldjurspasta, alternativt risottos med fisk och skaldjur.
Finns på Systembolaget, nr 90032 för 150 kr.
