Vin i burk? Kan det verkligen vara något? Det är lätt att förstå tveksamheten och tron att det på grund av förpackningen rör sig om ett massproducerat vin av låg och mer kommersiell än genuin kvalitet. Burken har så länge den har använts för drycker setts som en enklare och mindre kvalitetssäkrande förpackning jämfört med glasflaskan. Skulle man titta rent tekniskt på fenomenet vin i burk är tveksamheterna betydligt färre, om ens några. Burken har precis samma täthet som flaskan, till och med tätare om man räknar in risken med flaskversionens korkar av sämre kvalitet som kan släppa igenom lite syre. Det talar faktiskt till burkens fördel. En annan fördel med burken är att vinet får ett fullgott skydd från UV-ljuset och därmed ger en betydligt mindre risk för försämring av dofter och smaker. Förvisso är risken för just det ändå förhållandevis liten eftersom det inte är troligt att man sparar burktappat vin särskilt länge. Därmed hinner försämringen inte ske.
Kritiken mot burken är inte unik för vinet, den lät likadan när det första burktappade ölet lanserades i USA i mitten av 1930-talet, eller för den delen i Sverige två decennier senare. Även om öl är en produkt med kort hållbarhet och inte kräver en glasflaska för lagring, har ölburken ändå setts som en sämre förpackning för ölet ända in i modern tid. Studier i början av 2000-talet visade att över 60 procent av kunderna föredrog öl i flaska och att samma kundgrupp menade att burkölen smakade metalliskt. Vilket såklart inte är sant. I själva verket är aluminiumplåten klädd på insidan så att ölet (och nu alltså även vinet) inte kommer i kontakt med aluminiumet så att dofter och smaker utväxlas. Denna invändiga beklädnad förhindrar också att ämnen i drycken luckrar upp aluminiumet.
Går man bara knappt 15 år tillbaka i tiden såg man en kraftig renässans för ölburken i USA och några år senare även resten av världen. Nu var det framför allt små hantverksbryggerier som gick i bräschen för den modernare synen på burken och helt plötsligt var det verkliga kvalitetsöl som hamnade i burk. Och de togs emot med öppna famnar av de kunniga inom ölvärlden. Låt gå för att öl fortfarande är en förhållandevis billig produkt som aldrig har omgärdats av exklusivitet och ambitiös gastronomi – vilket vinet i mycket större utsträckning har gjort.
När ölburkarna introducerades i USA i större skala kring 2008 och 2009 var återvinningen av burkarna inte lika stor som den är idag. En amerikansk studie från 2015 visade att omkring 55 procent av burkarna återvanns medan bara 27 procent av glasflaskorna gick till återvinning. En annan mer sentida diskussion är också förpackningens vikt och hur effektiv den är att packa i lådor ur ett volymperspektiv. Tittar man klimatpåverkan i form av utsläpp av koldioxid per liter vin, ger burkvin ett utsläpp motsvarande 141 gram koldioxid, medan flasktappat vin ger ett utsläpp på omkring 890 gram. Det är en avsevärd skillnad. Här finns det också mycket som talar för burken före glasflaskan. Ur de aspekterna ses burken därför som en miljömässig fördel.
Om det i Sverige är en lika stor fördel som i USA är svårt att säga eftersom vi har ett mycket mer utvecklat system för återvinning och pantning av burkar och flaskor, plus ytterligare sortering av avfall. Både glas och burkar går idag i stor utsträckning till återvinning. Tittar man på statistiken för öl- och läskburkar i Sverige under 2021 ser man att cirka 90 procent av dem pantades för återvinning, en ökning från cirka 86 procent två år tidigare. Siffran för glasflaskor är bara 83 procent. Det finns såklart skäl att tro att vinburkar också återvinns precis som ölburkarna.
Det är nu ungefär sex år sedan vin i burk började bli populärt i USA. Mellan 2017 och 2021 ökade försäljningen av burkat vin med 3 800 procent i USA och försäljningsvärdet från 5.9 miljoner dollar till 253 miljoner dollar. Mousserande vin och rosévin dominerar utbudet av de cirka 250 varumärken som såldes i USA under 2022. Det vita vinet stod för 15 procent, så kallade spritzers (vin blandat med kolsyrad läsk eller juice) för tio procent och rött vin för bara sex procent. Sett till volym står vinburken fortfarande bara för en procent av försäljningen i USA och den kommer troligen inte bli mycket större här i Sverige. Skillnaden mellan USA och Sverige är att bag-in-box här står för omkring 60 procent av vinvolymen i Sverige och kan vi dricka vin ur påse i pappkartong känns vin i burk som en klok utveckling.
Det känns inte troligt att burken kommer att bli stor vid middagar i hemmen eller på restaurangscenen, annat än som ett komplement till glasvinsförsäljningen. Däremot är det en förträfflig förpackning i minibarer i hotell, bistroer på tåg och färjor, restauranger och caféer på exempelvis museer, konsert- och teaterbarer och på flygplatser och såklart också inne i flygplanen. Och sett till förpackningens volym, 25 centiliter, är det en passande förpackning för den som vill ha ett gott glas men inte så mycket mer än så.
Till Sverige kom vin i burk redan 2006, men det skulle dröja ända till december 2016 innan det första burkvinet lanserades på Systembolagets ordinarie sortiment. Intresset för burkvin har varit stort och försäljningen har ökat från 21 257 liter år 2019 till 62 453 liter året därpå för att 2021 nå 99 914 liter och förra året hela 196 425 liter. I skrivande stund finns det 31 viner i burk på Systembolaget. Djuce, som det finns ett par viner från, är i sig ingen producent utan ett varumärke som sammanfattar flera ambitiösa producenters burksatsning. Man hittar bland annat firmor som österrikiska Heinrich, Dominique Piron i Beaujolais och två utmärkta vinproducenter i Bourgogne, Guffens och Verget.
Importör i Sverige är Provinum, www.provinum.se
2019 Djuce White Wine
89 p
Det här vinet tillverkas av firman Verget som är en av de riktigt bra i framför allt södra Bourgogne (Mâconnais), men som gör vin över stora delar av Bourgogne. Druvorna, 100 procent Chardonnay, kommer från södra Bourgogne och den solvarma årgången 2019. Just den här burken gjorde entré på den svenska marknaden som delmoment i svenska mästerskapen för sommelierer tidigare i vår. Uppgiften för finalisterna i tävlingen fick till uppgift att servera burkvinet till ett sällskap och förklara burkens fördelar.
Det finns en rätt sydburgundisk fetma och solmogen gul stenfruktighet i doft och smak, en kropp som är medelfyllig och en syra som är fin snarare än uppfriskande. Serveras vinet svalt, vilket man bör göra – omkring tio grader är perfekt – vinner vinet än mer fräschör och blir alltmer elegant med en fin kalkstensmineralisk klang mot slutet av smaken. Att det är ett vin i burk är inte något man spontant tänker på när det serveras i ett helt vanligt vinglas, vinet är nämligen mer autentiskt sitt ursprung och den förväntade stilen.
Finns på Systembolaget, nr 90118 för 109 kr (25 cl)
